2020-08-19 Visby mm
När vi denna dag drog upp blixtlåset på tältet var det till ett strålande väder där Karlsöarna badade i sol.
En sådan här morgon hade man även kunnat sitta kvar länge och njuta (eller varför inte sova), men vi gav oss iväg hastigt för att vara tillbaka i Visby till morgonrusningen.
Vid bussterminalen ankommer många bussar vid ungefär samma tid. En del hade vi redan fått på bild under gårdagen, men ett gäng nya i samlingen blev det.
Här har en vi en av flera glada förare, kul att se!
När rusningstrafiken vid terminalen började klinga av förflyttade vi oss till Wisbygymnasiet. För att minska risken för trängsel har ett betydande antal skolbussar satts in från olika delar av ön. Detta ville vi förstås dokumentera, och efter en stund började bussarna trilla in.
Ett par med Bergkvarabuss nya lack, 564...
...och 1651.
Några fler f.d. Strängnäsbussar fick vi också se, och här är det 604 som anländer.
Strax bakom kom 630.
Här har vi en till splitterny buss, 1604.
627 blev den sista gulingen i raden av skolbussar...
...och den följdes av 1605.
Som avslutning på bussfotandet tog vi en sväng förbi Lundby igen. Den här Scania/Irizaren är från 2001 och har faktiskt stel stödaxel, inte varje dag man ser det.
Vid tankstationen var det ett antal bussar som fyllde på bränsle...
...och vid depån tog jag en halvkass motljusbild på 753 som stod och vilade sig.
Efter detta var det slut med bussar för dagen, och dags att ägna sig åt lite vacker natur! Färden gick norrut till Vitärtskällan, som är en liten bäck med vatten från ett underjordiskt källflöde.
Vattnet var väldigt klart, och dessutom iskallt trots att luften hade högsommartemperatur.
Därefter blev det bad i lite varmare vatten i Gotlands största insjö, Bästeträsk...
...samt i den närbelägna Blå Lagunen, som är ett gammalt kalkbrott.
Sedan var det dags att åka vägfärja! På vägen över till Fårö plåtade jag Kajsa Stina, en bekant från Ekeröleden...
...och efter avkörning blev det en bild på Bodilla som vi hade åkt med.
Vi hade tänkt övernatta i närheten av naturreservatet Digerhuvud, men genom stundens infall svängde vi först ner till Gamle Hamn, som visade sig vara ett trevligt raukområde.
Här står den kända Kaffekvarnen, som snarare ser ut som en hund.
Till sist fortsatte vi till färdmålet intill Digerhuvud, där det blev att fixa middag och sedan slå läger för natten. Vi upptäckte även att vi saknade både en tvålflaska och fyra stycken tältpinnar, som måste ha glömts bort i brådskan. Lyckligtvis hade vi extra tältpinnar så att vi kunde ställa upp tältet, men lite störande är det ändå med grejer som plötsligt är borta.