2020-08-20 Fårö mm

Idag blev det inte mycket kollektivtrafikbilder, men desto mer raukar. Dagen inleddes med en promenad längs en del av det långa naturreservatet Digerhuvud på västra Fårö.

 

 

 

Bad blev det också, även om det inte var det mest lättbadade område man har besökt.

 

 

Här var det en rauk som bildade ett litet valv.

 

Vi fortsatte och kollade på stugorna vid Helgumannen, där det var fullt med folk, så man fick stå och vänta länge för att inte få med någon på bilderna.

 

 

 

Sista anhalten på Fårö blev Langhammarshammaren, där denna kända rauk står. Såvitt jag vet har den inget speciellt namn, men jag brukar använda benämningen "fantasieggande rauk på Fårö" som jag har fått från en bok om sevärdheter i Sverige.

 

 

Om man gjorde som den fantasieggande rauken och tittade söderut fick man se en hel del moln. Över Gotland var det regn och åska, men vi som var på Fårö hade turen att klara oss när ovädret drog vidare mot nordost.

 

Sedan blev det tack och hej till Fårö för den här gången, och dagens enda kollektivtrafikrelaterade bild togs när vi mötte färjan Bodilla på väg över sundet.

 

Natten skulle tillbringas på Furilden, som är en liten ö utanför nordöstra Gotland. Av de platser vi besökte måste jag säga att den här var den som kändes mest enslig, avlägsen och fascinerande. Här står man och blickar ut över Östersjön och hör bara havets brus och sjöfåglarnas kackel.

 

I kvällsljuset kunde vi även betrakta åskmolnet som passerade tidigare under dagen, och som nu var på väg mot Estland.

 

 

Framåt natten gick det att se skenet från blixtarna klart och tydligt, och även att fota dem med lång slutartid. Det var också en häftig känsla att stå och titta på åska i fjärran samtidigt som vädret är absolut lugnt där man själv befinner sig.