Skillnad mellan versioner av "2019-09-14 Tunga Rallyt Åkarsvängen"

Versionen från 12 juli 2020 kl. 11.55

Nu hade det återigen blivit dags för tungt rally, så jag infann mig i Södertälje för sjätte morgonen i rad. Äldsta deltagande fordon var i år från 1922 och kommer här fram till starten.

SvOf deltog den här gången med den 65 år yngre SJ 2845, som på grund av sin förhållandevis låga ålder skulle starta långt bak i fältet.

Här har vi en ännu nyare buss som stod parkerad i närheten. Något verkar dock ha blivit fel, för det är ju Scania som är "king of the road"...

Precis som förra året åkte jag först en bit i släpet efter Kebbe Kristofferssons Volvo B616. Rallyt gick längs gamla Riksettan söderut, och därifrån en avstickare till Hölö kyrka där en kontroll var belägen. Som synes blev det en lång kö av alla fordon som skulle angöra kontrollen, vilket gjorde resan en aning besvärligare för trafikanter som inte skulle det.

Här har vi Kebbes släp- och cykelförsedda buss.

Det var också flera ekipage som missade avtaget mot Hölö kyrka...

...och när våra norska kollegor i denna buss skulle vända hamnade de dessvärre i en liten knipa. Lyckligtvis var det inte värre än att de kom upp för egen maskin utan synbara skador på bussen.

Här har de kommit på rätt väg och rätt köl igen.

Om SL:s punktlighetsstatistik för september blev sämre än vanligt har vi en del av förklaringen här...

Jag åkte vidare med Niklas Haraldsson i hans omställningsbuss med dörrar på båda sidorna...

...och ankom snart till Tullgarns slott där nästa kontroll fanns. Där klev jag på en annan Scania-Vabis BF tillhörande Magnus Knutsson...

...varvid jag hamnade på en landsvägsficka i närheten av Vagnhärad.

Färden fortsatte sedan med Värmlands Bussveteraner...

...till Trosa, där kontrollen låg precis utanför Nobinas bussdepå. Jag passade förstås på att ta några bilder över staketet. En Setra och två MB Sprinter var vad som stod parkerat med vettig fotovinkel.

Roligt nog deltog även finska Busshistoriska Sällskapet med en trevlig Scania B111/Kutter 9 från 1979. Kul att det kommer gäster även från andra sidan Bottenviken!

En annan rolig grej var att två nederländska lastbilsekipage hade varsin mycket välgjord modell av lastbilen på flaket. Här har vi en av dem.

När nästan hela fältet passerat nalkades till sist SvOf:s ekipage, som jag förstås medföljde.

Vi hamnade i ett grustag norr om Vagnhärad där nästa kontroll var belägen...

...och 2845 fick sig en vilopaus.

Den är imponerande med sina 13,75 meters längd, men vid årsskiftet 2020/2021 kan det vara slutkört. Då ändras nämligen reglerna så att tvåaxlade bussar på allmän väg bara får vara 13,5 m långa och 2,55 m breda (2845 är 2,58 m). Ännu är det oklart om det kommer gå att få någon dispens. Samma problem gäller SvOf:s andra Volvo B10M, SJ 3747, som är lika bred som 2845 och dessutom 10 cm längre.

Här hade man kunnat få en dusch om man hade hållit sig framme.

Resan fortsatte via Mölnbo och Järna tillbaka till Södertälje, där det som vanligt blev några fler bilder efter målgången. Här står Busshistoriska Sällskapet igen.

Scania Motorklubb deltog inte denna gång, men hade kört ut en buss för påseende.

Kristofferssons imponerande släpbuss är faktiskt till salu enligt lappen i vindrutan.

Knutssons blanka SJ-buss fick också hamna på bild igen.

Förra året fotade jag en veteranlastbil som fått åka bärgare tillbaka till målet. I år var det dags igen, och jag tror faktiskt att både veteranen och bärgaren är samma som förra året.

Av olika anledningar avvek jag innan prisutdelningen, men fick senare veta att SvOf:s ekipage vunnit! Denna gång dessutom i överlägsen stil, två poäng före andrapristagaren. Stort grattis till föreningen, men framför allt till dem som körde och besvarade tävlingsfrågorna!

På hemvägen stannade jag vid Bryggadepån igen och tog en bild på denna gasdrivna Volvo 7700 som Adelsö buss uppenbarligen trafikerar IKEA-linjen med för tillfället.