Skillnad mellan versioner av "2016-03-23 Särvfjället"
Tommy (Diskussion | bidrag) |
Tommy (Diskussion | bidrag) m (Textersättning - "Kategori:Fjäll 2016" till "Kategori:2016 Kategori:Fjäll 2016") |
||
Rad 106: | Rad 106: | ||
http://tommy.enefalk.se/reportage/2016/03/23/bild28.jpg | http://tommy.enefalk.se/reportage/2016/03/23/bild28.jpg | ||
+ | [[Kategori:2016]] | ||
[[Kategori:Fjäll 2016]] | [[Kategori:Fjäll 2016]] |
Versionen från 30 september 2018 kl. 10.51
Det har varit lite kulet väder hittills, men nu fick vi äntligen en dag med strålande sol! Då passade vi på att besöka Särvfjället, som var huvudutflyktsmålet för denna fjällvistelse. Sista biten fick vi åka på denna snöiga väg...
...och snart hade vi fjället inom synhåll.
Vi parkerade vid ett värdshus som ligger vid fjällets fot. Där fanns även ett gäng hästar...
...och några roliga åsnor.
Skidorna plockades fram, och snart var vi på väg uppåt.
Här ser man mot de låga fjällen kring Vemdalen, med Hovde i mitten och Skorvdalsfjället till höger.
Sonfjället ser bra ut från det här hållet också!
Uppe på fjället fanns det till min stora glädje äkta, pulvrig vintersnö! Detta har tyvärr varit en bristvara i våra hemtrakter i år.
Även om det gick svagt uppför var det mycket lättåkt. Det enda som störde helhetsintrycket var ett gäng skoteråkare som höll på och gasade omkring i närheten.
En blick bakåt...
...och en till bild på Sonfjället.
Jag och min pappa försökte ta oss upp mot Särvfjällets topp, vilket snabbt visade sig vara alldeles för svårt. När vi hade kommit upp en bit såg vi däremot något annat intressant, nämligen att fjällmassivet såg ut att vara slut en liten bit längre fram. Vi åkte vidare mot svackan bakom höjden till vänster i bild...
...och då kom vi mycket riktigt fram till kanten av fjällområdet! Där fick vi en riktigt härlig utsikt mot nordväst.
Här har vi Helagsfjället, Sveriges högsta fjäll söder om polcirkeln. Till höger Sylarna, som inte är mycket lägre.
En närbild på Helagstoppen, där vi var uppe sommaren 2008.
På syltoppen, som ligger i Norge, var vi 2009. Dit återvänder jag gärna vid lämpligt tillfälle.
Mot norr såg det ut så här.
Lunndörren är också häftig, men där har jag inte varit ännu.
På en plats med så här vacker utsikt vill man helst stanna hela dagen, men tyvärr blev vi så småningom tvungna att återvända. Under återfärden hade vi åtminstone möjlighet att beskåda Sonfjället, vilket man också kan göra länge.
Till sist fick det bli en bild på Skorvdalsfjället i eftermiddagsljus, innan vi avslutade denna mycket trevliga skidtur.