Skillnad mellan versioner av "2011-08-03 Anjan och Storulvån"

Versionen från 29 september 2018 kl. 22.20

Nu var det dags för en rundtur för att titta på omgivningarna. Först bar det av mot Åre...

...men vi tog av i riktning mot Huså.

70 km/h på grusvägen.

På ett ställe var sikten mot Åreskutan rätt bra.

Sedan gick det neråt..

...till Kallsjön!

Den spetsiga bergsknallen heter Suljätten.

Vägarbete mitt ute i ödemarken.

Efter ett ganska långt tag kom vi ut på väg 336 och närmade oss Skäckerfjällen.

Från början var det tänkt att årets fjällresa skulle gå till Skäckerfjällen, men av diverse anledningar blev det inte så. Vi var i alla fall inne på en liten grusväg och tittade där vandringsleden upp mot fjällen börjar.

Sedan fortsatte vi till Anjan...

...där det var en kort sträcka med asfalt.

Här är Lill-Anjeskutan, den av Skäckerfjällens toppar som ligger närmast vägen.

Snygga speglingar i vattnet.

Här intogs lunchen, och dessutom blev det åska igen.

Anjans fjällstation inspekterades också.

Färden gick vidare i riktning mot Norge, och ett till kortare stopp gjordes på ett ställe med utsikt mot Skäckerfjällen.

Här ser man mot nordväst. Riktigt fint landskap.

Detta är ett av de mest ödsliga områden jag har besökt hittills.

När vägen vänder söderut tar den en lite krok genom Norge.

Här var det asfalt igen.

Den här gången blev det bara ett kort besök i grannlandet.

Nu hamnade vi på väg 322, och vid den finns flera fina stenbroar.

Eftersom vi ville se oss om ännu lite mer åkte vi västerut igen, på vägen mot Storlien.

Dock tog vi av mot Storulvån.

På vägen dit finns en parkeringsplats, där middagen åts.

Fin utsikt här med.

Här stängs vägen av på vintern.

Storsnasen blev det ett par bilder på.

En buss dök också upp!

När vi fortsatte mot Storulvån mötte vi bussen igen.

Här har vi Storulvåns fjällstation.

Sylarna ser lika mystiska ut som vanligt.

Getryggen och Tväråklumparna.

Vi återvände slutligen mot Ottsjö i kvällsljuset.

Den här bussen får avrunda för dagen.