2019-07-25 Mariehamn och Jomala
Det vimlar inte av bussar på Åland, men bland de som finns är det flera som är äldre och intressanta. Speciellt företaget Röde Orm har några trevliga bussar, så vi såg naturligtvis till att planera in ett besök på deras depå. Vi blev mycket väl mottagna, och paradvagnen "Åsa" kördes raskt ut för fotografering. Det är en Scania BR86S av årsmodell 1980 med Wiima-kaross, som dock fått lite nyare front efter en kollision 1996. Bussen har gått hela sitt liv på Åland, och vår värd liknade den vid en pansarvagn som tar sig fram i de flesta väglag.
Numera är pansarvagnen endast reservbuss, men en dag i juni 2017 när det rådde bussbrist fick den hoppa in i Mariehamns stadstrafik.
Fina små röda gardiner måste jag säga, och inget fel på inredningen i övrigt heller!
En annan buss värd att notera är denna Scania Omnicity från 1999. Sedan 2011 har den körts på biodiesel som produceras lokalt från fiskolja, vilket enligt företaget fungerat helt problemfritt. Dessutom hävdar man att avgaserna är renare än från konventionell diesel och att fiskoljebränslet skulle räcka till hela Ålands busspark. Trots detta har det gått trögt att övertyga konkurrenterna, men de resultat man presenterat hittills låter onekligen lovande.
En Omnilink från 2005 är företagets nyaste buss. Den trafikerar vanligen linjen mellan Mariehamn och Järsö, men är nu sommaravställd.
Äldsta bussen hos Röde Orm är deras engelska Routemaster från 1960 som importerats för turist- och beställningstrafik. Vår värd var noga med att framhålla att detta exemplar är några tillverkningsnummer äldre än den Routemaster som finns på Londons museum!
Röde Orms framtid är oviss eftersom ägaren närmar sig 80 år och den linjetrafik man har kvar ska upphandlas framöver. Alla företagets tillgångar är ute för försäljning, men ägaren vill endast sälja bussarna till någon som inte bygger om dem till racingbussar och liknande. Vår värd berättade även att det finns en till bevarad veteranbuss på Åland, och vi fick telefonnumret till dess ägare. Till sist tackade vi honom så mycket för gästvänligheten innan han gav sig av...
...för att köra ett av "minitågen" i Mariehamn. Ett annat av dessa stod parkerat vid depån.
Till sist en bild på själva depån...
...varefter även vi tog oss in till centrala Mariehamn. Den lilla terminalen för öns linjetrafik heter Bussplan och badade idag i sol och värme. De två största bussföretagen på Åland, med 12 bussar vardera, är Viking Line Buss...
...och Williams Buss.
Här kommer minitåget som kördes av vår vän på Röde Orm.
När fyra av fem hållplatslägen på Bussplan var upptagna passade jag på att ta en översiktsbild.
Stadstrafiken, som tidigare kördes av Röde Orm, bedrivs nu av Viking Line Buss med två bussar. Det finns en nordlig och en sydlig linje, men åtminstone nu på sommaren är turerna lagda så att det bara behövs en buss åt gången.
Den här Volvon såg jag och Daniel på Mälaröarna tidigare i år, och då satte jag mitt "visitkort" under ena vindrutetorkaren. Lustigt nog sprang vi på den igen här i Mariehamn, och då fick det bli en ny lapp på rutan.
Det är inte alla företag som har egna trafikregler, men i denna korsning hade Röde Orm fått en skylt tillägnad sig!
Efter ett skönt svalkande bad plåtade vi den andra stadsbussen som nu hade dykt upp på norra linjen.
För att maximera vårt bildutbyte tog vi reda på var Viking Line och Williams har sina depåer, och båda är i närheten av Jomala. Vi började med det förstnämnda företaget, och även där var vi varmt välkomna att gå runt och fota. En tredje stadsbuss stod på depån och vilade sig.
Här fick mitt 10-18 mm-objektiv komma upp ur väskan, vilket var enda sättet att få in hela bussarna på bilden.
Visserligen ingen buss, men eftersom denna maskin också hade ett inventarienummer fick den vara med på bild.
Efter att ha slagit en signal till den veteranbussägare vi fick tips om hos Röde Orm fick vi veta att han kunde ta emot oss nästa dag. Glada över detta fortsatte vi till Williams Buss depå, där vi fick ett nytt varmt mottagande. Vi blev visade runt av en trevlig verkstadsanställd som verkade trivas med att få något att göra tills han skulle sluta för dagen. Att besöka Åland känns lite som att resa bakåt i tiden. Inte bara på grund av veteranbussarna, utan också att mycket är i mindre skala och att alla är vänliga och hjälpsamma även mot utbölingar som oss!
Hos Williams är det mycket Scania som gäller...
...men även lite Temsa.
När vi fotat majoriteten av Ålands bussflotta begav vi oss norrut för att hitta lämpligt övernattningsställe. Efter att ha irrat runt ett tag hamnade vi vid Orrdalsklint som är Ålands högsta berg med sina 129 m.ö.h. Kvällsteet intogs uppe i det lilla utsiktstornet på berget med en mycket trevlig skärgårdsutsikt.
Efter detta var dagens aktiviteter till ända, men ytterligare en givande bussfotodag väntade bara några timmar bort!