2018-08-08 Torpa
Ibland är det stressigt att vara ledig, för bara två dagar efter fjällresan var det dags att ge sig av på nytt. Jag och Daniel hade sedan länge pratat om att göra en bussfotoresa till Småland, med bl.a. ett besök på bussmuseet i Torpa. För att få ihop detta med Daniels semester, museets öppettider och andra aktiviteter blev lösningen att jag fick packa upp och packa om på en dag. Inom kort var jag och Daniel på väg söderut längs E4:an med god fart i riktning mot Torpa. De inre delarna av Småland skulle ha varmast väder i landet denna dag, och när temperaturen nådde 30 °C bestämde vi oss för att det var dags att bada. Således fick det bli ett stopp vid Vättern, och efter lite bryderier hittade vi en trevlig plats att hoppa i på.
Lite blåsigt, men skönt ändå att svalka sig i vattnet!
Vi susade vidare och ankom sedermera till Torpa i sydvästra hörnet av Småland. I denna trakt har SvOf inte mindre än fyra bussar stationerade, på grund av platsbristen i Stockholm. Två står utomhus på en privat gård, vars bussiga ägare gärna lät oss komma och titta! Dessa är bland de bästa SvOf-bussarna om man frågar mig, nämligen en Scania CN112 och en CN113.
112:an är den allra trevligaste av de två, eftersom den är en gammal Mälaröbuss! SL H12 5508 från 1987, sedermera Swebus 1356, gick i SL-trafiken fram till 2003. Sedan har den varit privatägd i ett antal år innan den hamnade hos SvOf.
Jag skulle väldigt gärna vilja ta den tillbaka till SL-området och rusta upp den, men kruxet är att hitta en uppställningsplats...
Inuti har den ett litet förråd av karossdelar, vilket ju onekligen är bra att ha.
Dess kompis är f.d. SL H16 5261, senare Busslink/Keolis 5261, som är den allra sista tillverkade Scania CN113.
Efter att ha tackat så mycket för visningen åkte vi till en lagerhall strax utanför Torpa, där ytterligare en SvOf-buss står. Även denna markägare var mycket tillmötesgående och hade ordnat så att en bekant kom dit och låste upp åt oss. Bussen i denna hall är f.d. SJ 0168 / SL H65A 6168 / Wasatrafik 410, en Scania-Vabis CF76 från 1964.
Dock stod bussen precis intill en vägg, så det blev att skruva på vidvinkelobjektivet och åla sig in i hörnet för att försöka få en hyfsad bild.
Interiören är lite sliten, men maskineriet ska enligt uppgift vara i bra skick.
Därefter åkte vi tillbaka till Torpa för ett besök på bussmuseet, som har kvällsöppet på onsdagar. Museet har allehanda föremål från förr, men självklart var det bussarna som hamnade i fokus för oss. Denna Volvo LV84 från 1934 har gått på Gotland, där den blev halvt kvaddad i en olycka på 50-talet. Bussfantasterna i Torpa har verkligen gjort ett imponerande arbete med att återställa den till detta fina skick!
Ett liknande arbete har man gjort med en annan Volvo LV84, som är byggd som kombinationsfordon. Detta innebär att busskupén går att ta av och ersätta med ett lastbilsflak.
En rolig detalj är att kupén har dörrar vid varje sätesrad och därmed saknar mittgång.
Här har vi en Volvo B12 från Anten-Gräfsnäs Museijärnväg...
...och bredvid den står den fjärde SvOf-bussen vi var ute efter! En AEC Regal från 1952, f.d. Linjebuss 439. Enligt skylten i framrutan har den åtminstone varit i trafik 2012.
Nästa buss att hamna på bild var en Scania-Vabis från 1939 som gått i Malmö, och som är ett objekt för framtida renovering.
Slutligen har vi den buss som hela bussverksamheten i Torpa startade med! För att öka gemenskapen och intresset för bygden ville man köra rundturer med veteranbuss, och 1987 fick man tag i denna REO som man renoverade till toppskick. Bussen tillverkades 1930 i USA, men karossen är byggd i Vaggeryd, inte så långt härifrån.
Så här ser museet ut utifrån. Jag har hört rykten om att man planerar en utbyggnad av museet, så det ska bli mycket spännande att se resultatet!
Intill har man byggt upp en mack i gammal stil, och passande nog kom även en tidstypisk bil och stannade där.
Under vår vistelse i Torpa var det blixt och dunder från ett åskväder i närheten, och på vägen därifrån mötte vi brandbilar som var på väg mot en uppblossad skogsbrand. Lyckligtvis har jag inte hört om några allvarliga följder av den branden. Vi slog läger för natten vid Rinkabysjön söder om Växjö, men även där var det blixtar och dunder som gjorde att vi var tvungna att hålla koll efter eventuella bränder. Vid Vislanda drygt två mil västerut satte åskan fyr på en lada, men för vår del hade vi tur och klarade oss utan bekymmer. När nattens stillhet till sist hade lagt sig kunde vi sova gott och ladda upp för en ny dags bussfotande!