Hoppa till: navigering, sök

2018-02-23 Skidåkning mot Stor-Uckuvålen


Version från den 12 maj 2020 kl. 21.33 av Tommy (Diskussion | bidrag) (Textersättning - "https://tommy.enefalk.se/reportage/2018/02/" till "https://tommy.enefalk.se/reportage/2018/2018-02-")
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Nu har vi sett området kring Storfjäten ordentligt, men som en lagom tur på sista dagen tänkte jag och min pappa se om vi kunde ta oss upp en bit i sluttningen på Stor-Uckuvålen. Från Storfjäten blev det därför vinterleden österut till att börja med, och här tog vi sommarleden snett åt höger i den översta skyltens riktning. Enligt kartan ska det även finnas en vinterled förbi Stor- och Lill-Uckuvålen och vidare mot Särna, men vi hade lite svårt att hitta den i praktiken.

 

Efter ett tag började vi hasa oss uppåt mellan småträden, vilket faktiskt gick lättare än jag hade trott.

 

När vi kommit upp över trädgränsen kunde vi skymta Stor-Uckuvålens topp, som var tämligen diffus.

 

Fonnfjället gick en aning lättare att urskilja.

 

Det glest beskogade området som syns hitom fjället är Kroppbäckkölen.

 

I sänkan närmast i bild går ån Uckan, som vi korsade på vägen upp hit.

 

När man kommer upp några höjdmeter får man nya perspektiv på tillvaron. I nederkant på denna bild syns ett av kryssmärkena på leden Kroppbäckkölen runt, och ovanför den en stuga mitt ute i vildmarken.

 

Här dök dessutom en skidåkare upp på leden.

 

Efter dessa betraktelser susade vi nedåt mot leden igen, vilket var mycket behagligt eftersom lössnön gjorde det lätt att hålla en lagom fart. När vi skulle passera Uckan så vi en stor snöhög som kanske var ett björnide, men vi vågade inte sticka ned staven och kolla efter...

 

Här är vi tillbaka på Kroppbäckkölen runt-leden, och därifrån blev det närmaste vägen tillbaka till Storfjäten. På vägen kom vi till ett ställe där skidspåret gick över en bäck, och där snön sjunkit ihop så att spåret hade rasat ner i en halvmeterdjup grop. Det var ganska lömskt eftersom det dels gick utför precis innan gropen, och det deussotm var ganska svårt att upptäcka den på håll. Lyckligtvis klarade vi oss båda utan brott på varken ben eller stavar.

 

Fördelen med kompaktkamera på skidturer är att den får plats i jackfickan, men nackdelen är att batteritiden blir väldigt kort i minusgrader. Efter denna bild var båda mina batterier urladdade, så då var det slutfotat för den här dagen.