Skillnad mellan versioner av "2015-07-24 Hundshögen"

Versionen från 30 september 2018 kl. 21.35

Nu var det äntligen bättre väder igen, så jag och min pappa gav oss av mot Hundshögen som alltså är den högsta toppen i Oviksfjällen. Först åkte vi några mil på grusvägar för att komma till Arådalen, varifrån det är ca 4,5 km att gå till toppen.

Här har vi precis kommit upp över trädgränsen. Bakom oss syntes regnskurar...

...men vi hade till och med solsken ibland.

Blåstöten och Ånnfjället i fjärran.

Efter ett tag förgrenar sig vandringsleden, och vi tog åt vänster.

Även Helagsfjället hade lite sol.

Hundshögen visade sig vara väldigt lätt att gå upp på, lutningen var så flack att man knappt behövde anstränga sig alls.

Plötsligt drog det in moln över toppen...

...men de skingrade sig lyckligtvis...

...och ganska snart var vi framme!

Här är den absoluta toppen, 1372 meter över havet...

...och försedd med triangelpunkt.

Som synes var vi inte så långt under molnbasen. Här ser man västerut.

Helags igen.

I norr var det regnskurar...

...och även i öster.

Med tiden blev det dock lite bättre sikt!

Jag gissar att det här är Stor-Anahögen, 1423 m.ö.h.

Detta mer avlägsna fjäll kan vara Ottfjället, som vi var uppe på sommaren 2011.

Även Åreskutan tittade fram, trevligt att se den!

Lite närmare oss bjöds det på en regnbåge.

Nu gick det dessutom att se bort mot Storsjön...

...och Östersund.

Jag bytte till mitt vidvinkelobjektiv på 10-18 mm och tog några fler bilder.

Därefter testade jag att åka kana i snön, vilket var ganska kul! Stora barn behöver också leka lite ibland...

Slutligen skrev vi några kråkfötter i gästboken...

...och började gå ned mot Arådalen.

Medan vi var på väg ned tornade molnen upp sig över fjällen i väster.

När vi skulle tillbaka till Vemdalsskalet åkte vi via Åsarna för att tanka, och jag passade på att plåta denna rälsbuss.

Här går nämligen Inlandsbanan, som trafikeras med trevliga Y1:or!

Dessutom dök det upp en "vägbuss", som får avrunda dagens fotande.